Mitt hjärta flödar över…..

Mitt hjärta flödar fullkomligt över av stolthet över mina hundar!! Nu utfärdar jag skrytvarning! I kväll var vi åter upp i lilla skogen för en kort kvällsronda. Jag hade med mig sexpacken (ja, med det menas ”pack” – engelska för flock och så är det de ju sex: Lilleman, Elsa, Clara, Kajsa, Malva och Matilda – inget drickbart alltså.). De äldre damerna brukar få helt egna turer med mattan. Nu var det alltså sexpacken och jag håller alltid hundarna väldigt nära mig när vi är ute den här tiden på året (och dygnet). Och tur var väl det, för cirka 10 meter framför mig ser jag ryggen på en råbock som reser sig ur ett kaprifolbuskage och som nu drar iväg! Lilleman är den som först får vittring, lyfter nosen, skäller till och hoppar iväg, tätt följd av de andra. Själv fipplar jag med att få upp pipan som ju förstås alltid ligger under tröjan i dessa lägen. Upp kommer den i alla fall och jag blåser in med två korta och svisch – hela sexpacken tvärvänder i luften och rusar tillbaka till sin matta!!! Pussgurkor!! Den retningen var verkligen inte att leka med och så när de var hela gänget! Gudomligt bra och beröm i massor!!! Sedan gick vi åt andra hållet, det var bara Clara som tog tre steg tillbaka i bockens riktning och ställde sig och skällde ett par gånger som om hon ville säja: Pass dig, du skall bara veta att vore det inte för att matte så…

Idag har jag förövrigt tränat lite försiktigt med Matilda som blivit alldeles förskräckt över att ställas ut. Hon har ju tidigare varit ett riktigt showfreak men efter Tvååkerutställningarna så är hon som förbytt. Vet inte riktigt vad som skrämt henne mer än att hon fick hårda fotbollar alldeles runt sig när vi var ute för att rasta eftersom barn spelade fotboll på stora planen där folk gick med sina hundar! Nu är det som att börja från början igen och det känns inte så himla kul att åka iväg nästa helg med henne till Gustavsberg när hon inte alls gillar det. Förra helgen var Sussi Wirén och jag i väg på inofficiell utställning, det var Warbergs SK som anordnade den och det var ju alldeles nästgårds. Sussi hade med sig sin lille Axel och jag måste allt säga att hon börjar få till det hela nu!! Själv tänkte jag att det vore bra miljöträning med en lite mindre utställning för Matilda så hon fick också vara med. Måste säga att det är väldigt trevligt med den här typen av utställningar. Alla är glada, gemytliga och avstressade – lite som det var förr även på de större utställningarna. Hur det gick? Matilda tyckte inte att det var kul, men bättre än senast. Tyvär är väl obehaget inte platsbundet utan situationsbundet. Matilda blev i alla fall BIR och BIG2 och Axel blev BIM. Här kommer lite bilder:

Matilda laddar

Fast att ställa upp är inte så kul numera! Men det tycker Axel!

 
 

 

 

 

 

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s