Åstorp – ett steg i rätt riktning

Igår var det dags för utställning igen. Som några av er säkert vet så hände det nåt så himla trist i somras när jag var på utställning i Tvååker med Matilda, Fraganza Amadea. Innan vi skulle in i konkurrensen så gick vi en sväng för att Matilda eventuellt behövde slå en drill. När vi gick tillbaka genom stora ringen, som för övrigt var full av hundar och ägare som antagligen varit ute i samma ärende som vi, så blir vi bombarderade av hårda fotbollar som sköts på långt håll. Några ungar höll alltså på och spela fotboll mitt bland hundarna och tränade förmodligen på långskott! Man tror ju inte att det är sant! Så omdömeslöst! Och var fanns föräldrarna??  Matilda blev riktigt rejält rädd när de här projektilerna kom farande på oss helt oförberett från ovan.  Efter det så har hon förknippat utställning med denna oförklarliga fara och den förut så showiga och frimodiga hunden har blivit helt förändrad när vi kommer till en utställning. Matilda är en som en springer skall vara, en relativt ”vek” hund och med ”vek” menar jag en hund som ger sig om den till exempel får en tillrättavisning men som samtidigt har förmågan att lätt skapa minnesbilder och komma ihåg känslor av obehag.  Det här gör den å ena sidan mycket lättlärd, men å andra sidan kan man få problem just med att få hunden att glömma saker som varit obehagliga eller skrämmande. Milda Matilda har för övrigt aldrig upplevt vare sig ett ryck i kopplet eller en höjd röst.

Jag har i sommar åkt på mindre utställningar för att kolla om det var platsen som hon reagerade på. Det har med lämpor varit bättre -men nej – det är hela ”paketet” som hon reagerar på. Nu åkte vi i alla fall till Åstorp i går tillsammans med Sussi och lille Axel.

Den alltid så lösningsinriktade Marika Teir ställde upp och hade lovat att visa henne. Vi tänkte att jag, Marita, säkert var en del i minnesbilden av upplevelsen och att en annan handler skulle kunna lösa upp lite. Med mig, mest som ressällskap till Matilda, hade jag också hennes syster Malva, Fraganza Amorina som alltid skapar  så mycket trygget och positiv energi runt sig.

Jag måste säga att det gick över förväntan och mycket beror på att Marika är så duktig. Jätte mycket tack för detta, du är suverän Marika!  Matilda hade bra fart och svansen var nästan uppe där den skulle vara. Lite spänd vid ”besiktningen” men klart mycket bättre än tidigare. Den här gången blev det ett dock bara ett VG för Tord Lundborg men jag är så nöjd om detta nu är början till att komma tillbaka på banan. Jag har varit så bedrövad!  Här är Matilda:

 

 

 

 

 

Men ressällskapet Malva, som nu förövrigt är rejält ”avpälsad” inför kommande löp fick däremot Excellent och följande fina kritik med sig hem: Mkt välgående med fina proportioner, feminint välformat huvud, vällagd skuldra. Utm. förbröst, välvinklad överarm med fina proportioner, korrekt kors. Välvinklat bakställ. Utm päls.

 

 

 

 

 

Det blev det en jättetrevlig dag med goda vänner runt ringen. Det är också alltid så kul att åka tillsammans med Sussi och naturligtvis hamnade vi som traditionen bjuder i Laxbutiken på hemvägen – det dom serverar där det kallar jag god mat!

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s